Den mobila frammarschen

En intressant observation som vi på TV4 noterat är att det mobila användandet ständigt ökar och tar en allt större del av kakan. I höstas skrev Kristian ett inlägg om nya användarmönster där han bland annat berättade att antalet sajtbesök från mobila enheter ökat från 7.5 % till över 25 %.

Även i videostreamingen ser vi en förändring och nedanstående färska data visar på en ökad andel startade strömmar för de mobila enheterna från 26 % i september till 34 % i januari.

Direkt kan man misstänka att det mobila användandet har ökat på bekostnad av något annat men faktum kvarstår att fördelningen mellan de olika webbläsarna är nästintill oförändrad under perioden: 35 % för Internet Explorer, 33 % för Chrome, 18 % för Firefox, 12 % för Safari och 2 % för övriga.

Om vi tittar på de mobila plattformarna ser vi ett stort hopp för iPad framför allt under december och januari. Man kan ju misstänka att en och annan trogen besökare fått en iPad eller iPad mini i julklapp. Även Android ökar och andelen har mer än fördubblats sedan i höstas.

Den mobila frammarschen är ett faktum och om nu trenden håller i sig kommer det mobila användandet vara lika stort som det stationära innan årets slut. Det är därför otroligt viktigt att de mobila användarna får en minst lika bra upplevelse som datoranvändarna.

Våra sajter är responsiva vilket betyder att de anpassar sig till rätt visningsläge oavsett vilken enhet man använder. Och redan idag slussas användarna smidigt vidare till TV4 Play-appen när de klickar på ett videoklipp på våra sajter. Vi kommer givetvis fortsätta i samma bana och se till att mobilanvändarna inte går miste om någonting när vi även i framtiden inför nya spännande funktioner på tv4.se och tv4play.se.

I betraktarens öga

Inom streamingbranschen är det populärt att använda sig av begrepp som Quality of Service och Quality of Experience. Framför allt det senare har blivit något av ett modeord och flera företag menar att de minsann har lösningar som kan mäta den upplevda kvaliteten på videoströmmar.

Qualinet gjorde i somras ett försök till en definition av begreppet Quality of Experience och påvisade även hur det skiljer sig från Quality of Service. Detta är deras definition:

Quality of Experience (QoE) är graden av glädje eller irritation för användaren av ett program eller en tjänst. Det framgår av uppfyllandet av hans eller hennes förväntningar med avseende på användbarhet och/eller åtnjutande av programmet eller tjänsten med hänsyn till användarens personlighet och tillstånd.

Översatt till ren svenska betyder det alltså att QoE bygger på användarnas upplevelser av ett program eller en tjänst. Detta i stor kontrast till QoS (Quality of Service) som grundar sig i analytiska metoder och empiriska mätningar. Den största skillnaden mellan dessa två begrepp är med andra ord att QoS mäter fysiska systems prestanda medan QoE tittar på användarnas bedömning av nämnda system.

Genast inser vi utmaningarna med att göra objektiva QoE-mätningar eftersom den subjektiva upplevelsen står i fokus. Många företag försöker genom att mäta uppstartstid, buffring och bildkornighet eller genom att spela in videoströmmar som inte uppfyller kraven. Dock missar de att fånga upp användarnas glädje eller irritation. Det bästa de kan erbjuda är en uppskattning av vad användarna upplever som bra kvalitet. Det låter onekligen som de gör det enkla misstaget att blanda ihop QoE med QoS.

Hur ska vi då kunna mäta Quality of Experience på det sätt som definieras ovan? För även om vi på TV4 har en relativt god uppfattning om vad som är bra videokvalitet är vi självklart också måna om användarnas faktiska upplevelser. Någonstans måste vi kanske tänka om när vi definierar bra kvalitet. Ett videoklipp på 300 kbps kan hemma i vardagsrummet uppfattas som pinsamt lågt medan det på den långa tågresan hem till släkten kan upplevas som en frälsning. Å andra sidan, vad är det som säger att hög bitrate är likställt med bra kvalitet; är det inte viktigare med en snabb och buffringsfri uppspelning?

Detta är självklart ett fascinerande ämne och TV4 är gärna med och hjälper till att hitta nya metoder för att mäta QoE – om det nu överhuvudtaget går att mäta! Vi ingår i forskningsprojektet EFRAIM som bland annat berör detta ämne. Ni som har vägarna förbi får gärna anmäla er till heldagseventet Future Media Distribution i Kista den 13 februari där TV4 inte bara kommer att hålla i keynotepresentationen utan även sitta med i en paneldebatt om just Quality of Experience.

Med kvalitet i fokus

Jag har nu arbetat på TV4 sedan september och känner att det nog är dags att berätta vad jag sysslat med under dessa månader. Ni som har följt bloggen vet att jag kom in efter att teknikavdelningen såg ett behov av en person som kunde se över Quality of Service och Quality of Experience och det är kring dessa områden jag lagt mitt fokus.

Bland annat har vi inom Digitala Medier tagit fram ett nyckeltal kallat Site Quality Index (SQI) som innefattar bland annat upptid, laddtider och strömkvalitet. Genom ett sammanslaget nyckeltal blir kommunikationen mot organisationen tydligare samtidigt som våra två teknikavdelningar som arbetar med sajterna respektive videoströmmarna kan plocka fram de delar som de kan påverka. Resultatet har blivit en ökad medvetenhet kring hur våra många releaser påverkar prestandan.

Det är just sajtprestandan jag vill prata om i detta inlägg. När man lanserar en ny produkt är en av de vanligaste fallgroparna att man fortsätter att lägga till funktion efter funktion tills systemet blir helt sönderbyggt. Detta i sin tur brukar leda till att man väljer att bygga om produkten från början; mjukvarubranschens motsvarighet till slit-och-släng. Om man istället vårdar produkten skulle den räcka så mycket längre och samtidigt kännas fräsch hela tiden.

Nu när vi har två nya produkter i TV4.se och TV4 Play vill vi ta tillvara på prestandan samtidigt som sajterna hela tiden utvecklas. Genom att redan från första början ha kvaliteten i åtanke minskar vi riskerna att bygga funktioner som slukar värdefulla millisekunder. Vi slipper även mycket av det tidskrävande arbetet att gå tillbaka och felsöka när en ny release plötsligt leder till längre laddtider. Samtidigt måste vi vara villiga att plocka bort funktioner som inte längre används eller som vi inte längre anser behövs för att inte bara hålla prestandan uppe utan även behålla lättöverskådligheten och den rena designen på våra sajter.

Självklart är det lättare sagt än gjort men genom att sätta upp tydliga mål för svarstider, sidstorlek, antalet anrop och laddtider kommer vi på ett enkelt och effektivt sätt kunna vidta åtgärder när den där flashiga nya funktionen kostar mer än den smakar. För även om vi älskar finesser och mycket blingbling kommer vi alltid att sätta kvalitet framför kvantitet.